Hon är på läger och jag är ensam hemma. Jag skruvar på radion för att överösta tystnaden och går in i hennes rum. På golvet ligger det kläder som hon i sista sekund kastat ut från resväskan. Sängen är lite slarvigt bäddad och på väggen har en av affischerna på Robert Pattinson hamnat på sned. Jag ställer mej på sängen för att trycka fast den gråa häftmassan så att hennes filmkärlek får hänga rakt. Jag trampar på något hårt, kliver ner igen och lyfter på täcket. Där mellan täcket och överkastet ligger det en ljusblå skrivbok. Under ett par sekunder tvekar jag, sedan gör jag det förbjudna, jag öppnar boken. Med tunna blyertsbokstäver står det "45 min pingis=250 kcl ca som en pizzaslice".  Mitt hjärta dunkar hårt i bröstkorgen. Dels för att jag gör något så förbjudet, som att läsa någon annans dagbok, och sedan för det sjuka i det hon skriver.

När jag ska lägga tillbaka boken under täcket tappar jag den på golvet och mittuppslaget åker upp. Med stora bokstäver står det: FUCKIN PERFECT!

En hissnande känsla av lycka åker genom hela min kropp. Hon har skrivit; FUCKIN PERFECT!, med röd turs. Som ett slags dra åt helvete. Länge står jag och tittar på orden från Pinks låt.

"Pretty, pretty please 
Don't you ever, ever feel 
Like you're less than 
Fuckin' perfect 

Pretty, pretty please 
If you ever, ever feel 
Like you're nothin' 
You're fuckin' perfect to me". 

Jag lägger tillbaka den ljusblåa boken under täcket, ställer mej på sängen och trycker fast Robert Pattinson. Sedan hoppar jag in i duschen och bestämmer mej för att det här är en bra dag. Hon är på läger och jag... har egen tid. Jag vet bara inte riktigt vad jag ska göra med den. Inte laga mat i alla fall. =) Jag ska äta hamburgare med pommes och dricka en stor cola!