Åsa

30 mars 2012 10:15

Hej Karin. Jag skulle gärna komma i kontakt med dig. Kan du höra av dig på min mejl?
asa.passanisi@aftonbladet.se

Karin

23 januari 2016 20:05

Hej Åsa!
Jag mailar dig.

Inmybody

17 november 2011 14:46

Jag gråter igenom varje inlägg i din blogg... Jag är 19 år och har själv kämpat mot samma helvete som din dotter gör just nu, låt inte henne kämpa själv, kämpa med henne, hjälp henne när hon vill ha din hjälp. Detta helvete har gjort mig så mycket starkare på senare dagar... Idag brinner jag för att hjälpa unga tjejer som lidet av helvetet ingen vill hamna i. Jag har en blogg där jag tänkte skriva till alla som är i samma situation som din dotter och som du är i just nu... Jag har inte publicerat något inlägg ännu, men efter jag läst din blogg känner jag nu att det är nödvändigt... Kika gärna in där lite då och då, jag lovar att jag ska uppdatera och skriva. www.inmybody.devote.se

På min blogg finns en mailadress till mig, maila gärna om du undrar över något eller bara vill skriva av dig... Jag finns alltid där!! Om din dotter skulle vilja skriva eller har frågor eller något får även hon gärna skriva!

KÄMPA, KÄMPA - all styrka till dig och dina kära!!

Karin

10 oktober 2013 09:38

En varm styrkekram till dej!

Matilda

26 februari 2013 21:11

Hej Karin! Jag heter Matilda och läser en estetisk teaterutbildning i Halmstad. Jag har googlat runt lite och hittat din otroligt välskrivna blogg, du beskriver ingående och drar verkligen med läsaren, du har talang! Jag hoppas det är bra med dig och din familj, kanske framförallt din dotter! Jag är lite nyfiken på hur livet rullar på för er nu! Nu till min fråga, jag ska nämligen göra en pjäs nu under våren om just ätstörningar där jag skulle vilja ha en förälders åsikter och känslor i allt dethär. Om du tillåter kommer jag att välja ett inlägg du skrivit, låta någon med bra röst läsa upp detta, och sen kommer det att vara en del av min pjäs. Jag kan inte riktigt välja, men ser gärna att du ger mej tillåtelse att ta något inlägg! Vore fantastiskt! Tacksam för svar // Matilda
matilda-bergman@hotmail.com

Karin

29 september 2013 08:19

Förlåt att jag inte svarat förrän nu. Det är absolut helt okey.
Varm hälsning
Karin

Nanna

18 december 2011 09:33

Hej!

Jag heter Nanna och går mitt sista år i gymnasiet och har ätstörningar som projektarbete. Mitt syfte med projektarbetet är att se hur man påverkas av ätstörningar. Jag undrar om du skulle vilja ställa upp på ett mejlintervju?

Här är frågorna om ni skulle vilja ställa upp:

1. Hur reagerade ni när ni fick reda på att er dotter fick diagnosen?

2. När började ni märka att er dotter var sjuk?

3. Hur påverkade hennes ätstörningar er?

4. Kunde ni märka att hon förändrades i det sociala livet när hon fick
sin ätstörning?

5. Hur förändrades er relation med er dotter när hon fick sin
ätstörning?
6. Hur förändrades hennes tankar kring mat?

7. Visste ni mycket om ätstörningar innan hon fick diagnosen?

8. Vad gjorde ni för att hjälpa henne?

9. Vad vill ni hälsa till anhöriga till drabbade?

10. Är det något annat som ni vill säga när det gäller ätstörningar?

Tack på förhand!

Karin

29 september 2013 08:12

Hej!
Tack för att du engagerar dej i den här tuffa frågan. Jag orkar inte riktigt svara på alla dina frågor. Tyvärr.
Hoppas att du får några svar genom att läsa bloggen. Den är mitt fönster utåt.
Kram

Tiffy Hukd

13 oktober 2011 19:17

Jag är en tjej som övervunnit mitt monster, mitt monster var min bästa vän och undertiden jag kämpade så kändes de som om alla ville min bästa vän död, idag skulle jag göra vad som helst för att det monstret, min värsta fiende aldrig visar sig för mig igen. Kämpa och ge aldrig upp, din dotter finns där inne någonstans. och hon vill, men vågar inte, kan inte. Inte ensam. hon måste våga erkänna för att tillfriskna. Lycka till.
MVH Tiffy Huld

Karin

3 november 2011 01:23

Vi ska kämpa och vi ska VINNA! Du med =)

sanna r

11 oktober 2011 21:53

är det farligt om man är 1,58 m lång och väger 36,5 kg ?

Karin

3 november 2011 01:22

Ja.

inga-linn

10 oktober 2011 01:00

Hur gammal är din dotter?
Hur mycket påverkar det familjen när en har anorexia?

Karin

3 november 2011 01:22

Hon är femton. Det påverkar oss alla hela tiden.

ch

23 september 2011 20:40

håller med fighttobeperfect! vilken hjältinna du är! tänk att det finns sånna som du som gång på gång försöker!!!!

Karin

3 november 2011 01:21

Tack! Kram!

ch

23 september 2011 20:39

Åhh vad du stridits med känslor, åhh gud vad du är stark. helt tagen har jag som skulle kunna vara din dotter läst alla dina inlägg. läst om, läst om, läst om. och grinat i floder. vet du. du är stark! och hon kommer att ha dig som förebild, se upp till och det hjälper henne i kampen om att finna tryggheten. men, våga visa dig svag, och ledsen, besviken och sårbar. jag vet inte varför jag säger det eller om det är rätt metod för er. men ha de i åtanke. du är fantastiskt!

Karin

3 november 2011 01:21

Tack för så fina ord. Jag tar även till mej din klokskap om att våga visa mej svag.
Kram
Karin

Elin

19 september 2011 20:58

Hej!
Jag har läst din blogg och dina inlägg, och vill bara säga, att jag stödjer er, och önskar er all lycka! Hoppas allting löser sig, jag blir berörd av inläggen, och jag förstår om situationen är väldigt jobbig, men jag beundrar dig och din dotter för att ni kämpar, lycka till!

Karin

3 november 2011 01:20

Tack!