Direktlänk till inlägg 11 augusti 2011

Aftonbladet skriver om min blogg.

Av Karin - 11 augusti 2011 10:28

Jag ligger i sängen och läser aftonbladet. Det är en artikel om ätstörningar och anorexia. I vänsterspalten rekommenderar de några bloggar.

Jag läser följande text; "Precis när vi kommer fram till bilen så kräks hon. Jag reagerar knappt. Så hemskt. Anorexian, kräkningar och ångest har blivit vår vardag".

Jag läser texten flera gånger. Det gör ont i hela kroppen. Så hemskt. Mina ögon letar sig till bloggadressen.  Det är: mamma-till-anorexia. Det tar en lång stund innan det sjunker in i mej. Orden jag läst och blivit illa berörd av har jag själv skrivit.


Det var hemskt men ändå bra att få den insikten. Vi har ju faktiskt gått framåt. Det känns skönt, skört och sårbart. 

 
 
Ingen bild

minnie

11 augusti 2011 13:20

jag har följt din blogg länge och även fast jag inte varit med från början så har jag läst ALLT. beundrar dig så enormt mycket!

Karin

11 augusti 2011 23:27

Tack för så fina ord. De värmde långt in i själen.
Kram

 
Ingen bild

Jossi

12 augusti 2011 10:46

Kan du inte lägga in länken där man kan läsa det som skrivits på aftonbladet?
kram

 
Agneta

Agneta

24 augusti 2011 11:38

Ja visst är det hemskt. Det är nästan som en mardröm. Är själv mamma till en pojke med Anorexia. Det har varit LPT och sjukhusvård, jag har varit hemma från jobbet i nära ett år med grabben för att få honom på rätt köl. Och nu kanske..... men så orolig nu när skolan börjat :(

http://enovalkommengast.wordpress.com

 
KAT

KAT

27 augusti 2011 02:59

Jag har också läst ALLA inlägg som du skrivit.

Detta är beundradsvärt hela vägen till aftonbladet:)

http://www.katarinathoren.bloggplatsen.se

Karin

3 november 2011 01:17

Tack, jag ska skriva vidare!

 
Katie Rebekah

Katie Rebekah

31 augusti 2011 15:41

Hej Karin!
Hur mår ni? Är din dotter hemma ifrån Konfirmations lägret?

Fick du min e-mail adress?
Kramar, Katie <3

http://katierebekah.blogg.se

Karin

3 november 2011 01:17

Hej!
Hon är på rätt väg. Tror och hoppas jag.

 
Ingen bild

helen

14 oktober 2011 11:57

alltså jag snubbla in på denna blogg nu och har läst typ alla inlägg, helt fast, snälla skriv mer! frukstansvärt intressant att följa din dotterns väg och kamp!

Karin

3 november 2011 01:14

Hej!
Jag lovar att skriva innan helgen är slut.

 
Ingen bild

foreveralone

3 januari 2012 10:29

Önskar att jag hade dig om stöd också..du verkar förstå hur din dotter mår,nu är jag kille men jag mår som din dotter,jag tycker inte du ska vara orolig för att du gör fel! Det är jul,o,sjukhuset som gör fel,dem ska ge DIG mer stöd så du vet hur du ska agera..men du,har ju löst det jättebra själv:)

 
Ingen bild

sas

3 september 2013 20:06

Heja dig, Karin! <3 du ger mig förståelse om vad min mamma gick igenom. xxx

Karin

29 september 2013 07:57

Fint att höra.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 24 januari 2016 09:57

Mamma – till – Anorexia   Förord   I flera år av vårt liv hade anorexian den största platsen, dagar och nätter ägde Anorexian min dotter, mig och vår familj. Under denna kamp, med matscheman och terapisamtal skrev jag ner mina tan...

Av Karin - 23 januari 2016 20:09

Det är tre år sedan jag slutade skriva. Kanske för att det vände. Skrivandet var ett sätt för mig att orka. Nu skriver jag på en bok utifrån bloggen. Jag vill tacka er alla som skrivit till mig och uppmuntrat mig att fortsätta att berätta om hur det ...

Av Karin - 29 september 2013 08:20

Det småduggar ute och vi står i hallen och tar på oss regnkläder för att gå ut med hunden och kanske ta en sväng förbi affären. Ute är det + 5 grader och precis på väg att mörkna. Vi går en stund i tystnad. När vi kommer till övergångsstället får vi ...

Av Karin - 3 november 2011 01:24

Det känns som om vi är på rätt väg.

Av Karin - 10 augusti 2011 14:03

Jag vaknar av att sopbilen skramlar ute på gatan. Balkongdörren är på glänt så det känns som om de tömmer sopor vid sänggaveln.. Det blåser in kall luft och några regndroppar letar sig in genom springan i balkongdörren och in på sovrumsmattan. Jag gå...

Presentation

Min dotter håller på att svälta sig själv till döds
Hon, är en skör tunn tråd långt borta från sitt forna jag. Det värsta är den stundtals tomma blicken.

Fråga mig

87 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards